Teenage lust.







Tillbaka i min tonårsstad och gränsen för dekadens har överskridits med hästlängder. Förgiftar min kropp med diverse rusningsmedel och ohälsosam kost. Ett desperat flyktförsök från de negativa känslor staden väcker – ångest, tristess och melankoli. Glider snabbt in i gamla vanor – trampar på på mitt gamla jobb, retar gallfeber på mamma med min stökighet, längtar till staden och människorna norr ut. Tar tillvara på det fina för att uthärda; brodern som snart också ger sig av.

I'd like to walk around in your mind.

Längtar hem. Dagdrömmer om spännande upptåg och en trygg famn. Är hoppfull och köper en byrå till en lägenhet jag ännu inte besitter. Fantiserar om fina stunder och kärleksfulla ögonblick – såndana som tycks överförts från kodakrullarna till mitt liv. Turen tycks vända och min optimism löna sig. Ett glatt besked med rubriken ”Du har fått ett erbjudande om lägenhet!” dimper ner i min elektroniska postlåda. Snart har jag rott djävulen i land. Snart kan andas ut.

Tender buttons.





This summer I swam in the ocean and I swam in a swimming pool.
Salt my wounds, chlorine my eyes - I'm a self-destructive fool.

With our winning smiles.








Åtnjuter det finaste västkusten har att erbjuda i form av hav, smällare och fantastiska människor.

God jul.

Eau d'bedroom dancing.

There's no fear when I'm in my room.
It's so clear and I know just what I want to do - all day bedroom dancing.

The world's a mess and you're my only cure.
There's no time for me to act mature - the only words I know are "more, more" and "more".

My beloved ghost.

Låter kreativiteten flöda och sysselsätter mig med diverse donande. Säger sorgsna hejdå till vänner jag överger för familj och kneg. Säger hej till min nya smarta telefon och glädjs över hur lätt livet är när man kan överlägga all tankeverksamhet åt en mannick i fickformat.

I never thought of home.

Får konstiga meddelanden från människor jag glömt existerade och blir postivit överraskad. Livet känns som en enda lång vandring i motvind. Har gett upp hoppet om paraply i staden vars andra namn är regn. Skriver intellektuella förklaringar till begrepp jag får svindel av att bara fundera kring.

Rocks and daggers.

Når oanade höjder och bemästrar årets nyårslöfte. Inspirerad beslutar jag mig för att ge mig själv ett löfte även det analkande året. Börjar klura kring vad nästkommande år bär med sig. Det bådar gott.

The punks are writing love songs.


Finner små glädjeämnen i vardagen.

Slow motion.

Får en tavla som för tankarna till äventyr och drömmer mig bort från stadens kyla till exotiska platser och ljusare tider.

Ica svarar

Hej!

Tack för att du har hört av dig till oss!

Vi har skickat dina synpunkter gällande förpackningen av ICA Ekologisk dinkel matvete för kännedom till ansvariga för just denna fråga. Det är av största vikt att vi får veta vad våra kunder tycker om oss och vår organisation. Det hjälper oss att
såväl utveckla som förbättra både våra produkter och vårt arbete.

Du är alltid välkommen att höra av dig till oss. Vi hjälper gärna till!


Med vänlig hälsning

ICA Kundkontakt
Annika Nylén

En la casa de Fanny


Mat, vin och trevligt sällskap.

Has time driven our seasons away?

Sätter mitt avtryck i Backa när jag trampar på nyfallen snö. Plötsligt lyser en blixt upp den dunkla lägenheten. Ovädret härjar utanför men i min själ råder en stilla frid.

Strålande jul.

Känner mig som kvinnan Freud beskriver som hysterisk. Är ute och ska inhandla mina julklappar och växlar mellan att skratta neurotiskt till att känna hur tårkanalerna svämmar över. Tänker: ska det vara såhär? I sånt fall vill jag inte vara med.


Står på Designtorget och hittar tonvis med vitsiga och fina grejor, dessvärre inser jag att de inte nödvändigtvis är lika uppskattade av min familj. Nöjer mig med att inhandla en sarkastisk julklapp i form av en kylskåpsmagnet av Jan Stenmark och hoppas att budskapet ska gå fram. Står i kassan och känner mig lite smålöjlig när jag står där och ska betala för EN kylskåpsmagnet. Oliver ser även han det lustiga i situationen och säger skämtsamt: Hoppas den är dyr nu… Varpå en av kassörskorna kontrar med: Ja, det blir 1,50:- Jag tänker då att jag ska spinna vidare och svarar: Okej. Kan jag ta det på kortet? Varpå vi alla brister ut i skratt. Då avbryter den andra kassörskan, vilken är den som faktiskt tagit hand om mitt köp, och säger surt: 65 kr TACK!!! Undrar om hon blev surmulen för att hon inte fick vara en del av gemenskapen, eller om hon bara alltid är en sån glädjedödare.

RSS 2.0