The only moment.

Efter en hel dag i lekens tecken viger vi småtimmarna åt seriösa åtaganden. Jakob jobbar med en affisch för konferansen "Urban Uprisings in Contemporary Europe" åt Institutionen för Urbana Studier. Då uppdragsgivare Ove vill ha med på tok för mycket ord lämnar uppdraget inte allt för stort rum för kreativta utsvävanden. Till slut lyckas vi slå våra kloka huvuden ihop och lyckas få affischen att andas precis den seriositet tillfället kräver, samtidigt som den utstrålar nytänkande. Att jag får en av mina bilder med på köpet är bara ett plus i kanten.


Läser en intressant aritkel i DN där Jacques Delors uttalar sig om Euron. Det är något visst med att läsa tidningen i fysisk form och känna det sträva pappret mot fingrarna. Hela dagen har en virusblåsa besvärat mig. Den brast alldeles precis och en lättnad lägger sig över mig nu när jag har kommit över den äckliga smaken av blod och var (?).

I'm just a holy fool.


Hamnar på Styrbord-Barbord och förvånas över DJ:n som klämmer in "Kung i baren" fem gånger under loppet av ca 2,5 timmar. Förvåningen drabbar mig flertalet gånger under kvällen men mest uppseendeväckande och nämntvärt är killen som tycks ragga genom att dansa och samtidigt smeka sina nedre regioner. Och då inte i Micheal Jackson-anda.

I saw her in the anti-war demonstration.

Spenderar dagen i sängen med Young som sällskap. Läsandet frammanar en stark frustration gentemot den del av världsbefolkningen som inte faller in under kategorin "kvinna". Bestämmer mig för att lägga ifrån mig boken för att istället ägna min uppmärksamhet mot kvällens analkande dekadens. Återigen lamslår frustrationen mig - lyxproblemet "Vad ska jag ha på mig?" drabbar mig. Ska det bli kjolen eller klänningen? Kjolen har fördelen att jag då även får nyttja mitt senaste inköp - blusen med kaniner. Klänningen har fördelen av att vara bekväm. Efter sisådär 7458257923055 klädombyten blir det istället alternativ nummer tre.

One day like this.

Det står två män i mitt kök.

Is my timing that flawed?

Kommunicerar med min yngsta lillebror via webben. Vem sa att den nya tekniken var av ondo? Prisa Google Translate som kompenserar för min bristfälliga grekiska!


Igår kväll får jag det här spännande textmeddelandet;


Hej go glad smålands kille hittade ditt nr på mitt gamla sim kort blev nyfiken på vem du är? Hoppas du vill höra av dig kram

Först blir jag nervös. Sen blir jag lite irriterad. Efter det tänker jag; varför ska jag svara på det här? (har ju redan världens underbaraste man). Men smset kittlar min nyfikenhet. Trots att killen vanvårdar det svenska språket och tycks var helt omedveten om punkt, komma och storbokstavs existens, så svarar jag (jag tänker; nu får han åtminstone se hur ett sms SKA se ut):


Hej! Jag vet dessvärre inte heller hur mitt nummer kan ha hamnat på din gamla telefon. Det kan vara så att vi legat, vem vet?


Dock tycks jag varit lite för rak på sak för hans smak – 13 timmar senare har vårt smsande stagnerat. Han sökte kanske något mer nervpirrande och eggande; en försiktig blygsam mystisk tjej från hans förflutna. En roll som jag sällan klär i.

På tal om det förflutna; Står i duschen och Love will tear us appart går på. Inser att jag under 4år tänkt på låten som min och hans. Brister ut i ett hysteriskt skratt. Jag borde ha anat att saker och ting inte skulle leda till villa, volvo och vove med den låten som utgångspunkt. Har jag hela tiden vetat och förtryckt det till mitt undermedvetna?

Bostad? Någon?



Att logga in på boplats.se känns aningen dystert när meningen "Du har inte fått något erbjudande på detta objekt" dyker upp gång på gång. Jag är inte omöjlig - jag har vid det här laget vant mig vid doften av mögel efter 7 månader i Asien. Jag har nu lärt mig att måla, så är väggarna förskräckliga kan jag själv ta på mig att måla om. Kackerlackor räds mig inte - flertalet utlandsresor har gjort mig immun. Långa transportsträckor vid hemgång kan jag stå ut med - jag har ben och kan därför till och med gå. Områdens stämpel som "dåliga" rör mig inte i ryggen - jag har nu spenderat 6 månader i Backa och lever. Så varför kan jag inte bara få en lägenhet?!
Försöker förtränga faktumet att jag om 2 månder är bostadslös med bakverk och Jakob.

Självbestämmande och global rättvisa.

Försöker disponera min lediga tid så effektivt som möjligt. Jag börjar med att hugga in i berget av böcker som kurslitteraturen bildar. Hannas röst ekar i huvudet, "Man ska inte göra annat i sängen än att sova", när jag gosat ner mig i sängen med Globala Utmaningar - Krig, självbestämmande och global rättvisa. Idag väljer jag att ignorera rösten och ligger bestämt kvar. Dessvärre slår bestämdheten tillbaka på mig - efter endast fem sidor känner jag hur ögonlocken blir tunga och tankarna glider iväg. Hela dagen har nu gått och jag har gjort upprepade försök  till att verkligen ta tag i läsningen - med endast 44 sidor som slutresultat. Typiskt.

Niklas, miljöintresserad vegetarian, ringer. Överväger att inte svara, har redan ignorerat hans sms hela dagen. Kan inte bestämma mig om jag ska ta rummet som står till mitt förfogande i Majorna. Väger för- mot nackdelarna.
För: läge, hyra, sällskapet, rummets storlek.
Mot: faktumet att mitt rum kommer vara en passage in till hans. Att hans rum kommer stå emellan mig och duschen. 2 dubbla månadshyror.

Tar tillslut hans samtal och går på styvalinan. Tackar besviket nej och hoppas på att något annat likvärdigt dyker upp inom en, inte allt för, snar framtid.

I was falling deep.


Man, oh man, you're my best friend,
I scream it to the nothingness,
there ain't nothing that I need.

We laugh until we think well die,
barefoot on a summer night.
Nothin new is sweeter than with you.

And in the streets you run afree,
like it's only you and me.
Geeze, you're something to see!

Home is whenever I'm with you.


Tar tillfället i akt och njuter av det faktum att snö täcker vår stad.
Viger kvällen åt att fira att jag föll för repliken "Snygga skor!!"

Snö.

Snön erövrar staden - till somligas belåtenhet och andras förtret. Jag är glad att få se snön - som att återse en kär vän från en svunnen tid. Jag undrar hur länge den stannar, innan den, som mycket annat - ger vika för värmen.

Vinter och second hand.








Spenderar dagen med underbara Oliver, Fanny och Hanna. Införskaffar mig dödssköna jeans på Mölndals Second Hand. Tänker; hur kunde någon ge upp dessa gobitar?!?! (Får svar på den frågan 2 dagar senare när jag står med jeansen i Brunnsparken och tycker det drar lite väl kallt i mina nedre regioner - gylfen uppfyller inte sin funktion). När vi är färdiga med vårt fyndande har snön belamrat staden. Kvällen vigs åt fänkålsgryta och Moulin Rouge.

With a little sympathy

Mina läppar svider, huvudet snurrar och kylan gör min kropp stel. Går på föreläsningar om kosmopolianism och försöker mig på att förstå de globala krafterna. Frågar mig själv om mänskligheten någonsin kommer kunna enas om en gemensam värdegrund när inte ens två människor kan nå konsensus. Vi förstår vår omvärld utifrån oss själva - hur kan vi någonsin inbilla oss att vi kommer se mer än skuggor av någon annans föreställning av detsamma?

Later operator.


Och så var det fest.

Asleep for twenty years.



Det finns ingen låttext som passar in på det jag känner nu - ilskan, lättnaden, illamåendet, friheten, lyckan. Nu kan jag lämna allt det gamla bakom mig och höja min blick. Äntligen. Nu är alla band klippta. Inom mig ekar en längtan, en längtan som uppstått i det tomrum som blev kvar. Nu kan jag börja fylla det tomrummet.

Kan du digga det här?

Skakar rumpan och kör hiphop-armen kvällen lång. Penga Per var magnifik - lämnade inte en trosa torr.
RSS 2.0