Ving Quang.
Så här såg jag ut när jag lämnat fältet och såg mig själv i spegeln för första gången på 4 dagar. Nu är det snart dags att åka dit igen. Just nu känns det inte alls lockande. Det är så fruktansvärt kallt fortfarande, och nu bor vi ändå på ett ”hotell” med betongväggar. Vill inte ens fantisera om hur det kommer kännas att i princip sova utomhus igen. Tror det är det som gör kylan så outhärdlig - att en aldrig liksom kommer bort från den! Vi är ute konstant och eftersom någon sa till mig att ”det blir inte så kallt” har jag inte valt min varmaste uppsättning kläder. Jaja, lång tråkigheten jag kände av sist kommer med största sannolikhet inte infinna sig i alla fall. Vi [läs: jag] har nu sammanställt vår forskningsplan och kommer ägna nästkommande 8 dagar åt att intervju folk, både separat och i grupp, samt genomföra övningar med dem. Ska bli spännande att pröva på PRA-metoder (Participant Rural Apprisal) för första gången. Det är forskningsmetoder anpassade efter förutsättningar i rurala områden (där läs- och skrivkunnighet ibland är låg, exempelvis), och är liksom lite lättsammare och mer praktiska. Exempelvis ska vi komplettera våra intervjuer med en parövning där de får två tomma cirklar att skriva i där de ska kategorisera hushållssysslor som kvinnliga respektive manliga. Det smarta med det hela är att du samtidigt kan observera deras beteende under övningen; diskuterar de kategoriseringarna eller tar en kommandot? Om de diskuterar - hur diskuterar de? Hur ser resonemanget ut bakom kategoriseringarna? osv. En annan PRA-metod är ranking (se bilden nedan med stort diagram) där vi fick testa på att ranka vad vi tycker är de viktigaste egenskaperna hos en partner. Kan berätta att FIS-stundenterna och SGS:arna inte riktigt värdesatte samma saker hos en partner! För övrigt kan jag ju även dela med mig av vad det är vi ska studera; praktisk jämställdhet bestående av hushållsarbetsfördelning, genus och föreställningar om jämställdhet.
Hoppas bara vi får in tillräckligt med bra material om detta under våra 8 dagar i fält! Jag är lite rädd för att människor kanske inte vill ställa upp på intervjuer för att de finner ämnet ointressant. Vidare är jag lite nervös över hur översättningarna från vietnamesiska till engelska kommer gå. Ni får helt enkelt hålla tummarna för att mina dagar i fält ger avkastning!
Även om jag inte direkt kan påstå att Ving Quang är någon direkt livad stad så måste jag säga att det har varit ganska trevligt här. Trots ett för fullspäckat schema så har alla våra gruppaktiviter piggat upp mig. Vi har ägnat åt oss allt från karaoke, till freesbee-brännboll till ”capture the flag”/”snappa näsduken” (som Johan kallar det). Det var lite svårt att förklara brännboll, leken vi har i ryggraden, och det tog en liten stund innan vietnameserna var med på noterna. Kan nästan inte beskriva frustrationen hos SGS-studenterna innan FISarna förstått det här med att en inte alltid behöver springa. Ganska många hann bli brända och ge motståndarlaget poäng efter poäng innan denna taktik fick fäste...
Jag har även fått möjlighet att lära känna några av vietnameserna bättre, vilket känns bra. Dessutom har vi fått träffa och lyssna på en del lokalt verksamma aktörer inom såväl ideellt utvecklingsarbete som en partimedlem ansvarig för turism i området. Utöver det har jag även skaffat mig en kompis - en kvinna som har en liten kiosk med min favvo-smoothie som vill köpa/byta till sig mina kläder. Och just ja! Så har jag ju sett en hund bli flådd och sedan eldad på med en blåslampa (det var inte meningen att jag skulle se det här, men det hände så plötsligt att jag liksom tvingades att se).
2 kommentarer
Jakob
19 Feb 2014 16:12
Det kommer att gå asbra älskling!!! och jag ska hålla tummarna att ni kan samla in massa material!!!
Kattis
19 Feb 2014 19:23
Lycka till, det kommer att gå jätte bra, det här grejjar du. Men det där med hunden, det klarar jag knappt av att höra..... Så hemskt!
Kommentera