Generellt sätt måste jag dock säga att det för mig kändes som en ganska tragisk tillställning. Redan klockan 12.00 hade många av gästerna blivit överförfriskade och var allmänt brötiga (föreställer er ca 3-tid på natten i Sverige). Karaoken hade även den gått på, så vårt samtal med bruden kantades av falsksång. Vi fick även veta att bruden bara var 19år gammal. Runt kl 12.30 fick vi fly tillställningen för då hade en berusad man blivit för otrevlig på grund av att vi inte ville dricka mer med honom - det hjälpte inte att förklara att vi var därför att ”jobba” med vår studie och därför inte kunde dricka mer så tidigt på dagen. Innan vi flydde fick vi dock ta en sväng förbi notarien som noterade vår brudgåva och tog våra namn.

   Efter det följde en intensiv dag av intervjuer, följt av middag hos vår granne Mrs Ming. Vi gav henne bilden hon önskat, som vi skrivit ut under tiden i Ving Quang, men hon var inte helt nöjd eftersom hennes skärp såg för ljusblått ut. Jag försökte förklara att bilderna inte sett ut så i min dator utan att det var de som skrev ut dem som gjort så, av någon anledning. Då bara skrattade hon. Denna kväll var även hennes man, Mr Ming, hemma. Vi fick reda på att han var schaman, men en tystlåtnare person får en tyvärr leta efter. Han ville inte berätta något om schamanismen, och den enda fråga jag egentligen fick svar på var att kvinnor inte kunde bli schamaner. Efter detta svar återgick han demonstrativt till sin pipa, och vi satte igång med maten.