Idag är jag världens bitterfitta. Sitter på facebook och blir sur över alla "gå ner i vikt"-reklamer. Blir sur på en tjej med fint namn och tycker hon är för ful för att kunna bära upp det namnet. Ser min egen svettiga och trötta spegelbild reflekteras i spårvagnsfönstret efter 8h på demensenheten med de konstant återkommande frågorna; "Bor jag här?" och "När ska vi äta?", suckar och tänker; "Jaja, jag var i alla fall fin som bebis". Blir sur på mitt idiot-längds-hår som är för kort för att kallas långt och för långt för att vara kort. Blir sur för att jag jobbar när solen äntligen visar sig. Blir irriterad över människan jag tror mig ha träffat innan men inte kan placera. Tycker världen är orättvis när jag ser alla människor som njuter av blommor och grönt när min näsa rinner, ögon kliar och får svårt att andas. Är sur, helt enkelt.