Ett år har passerat och ett nytt inletts. Inspirerad av diverse mediala tillbaka-blickar på det gångna året har jag reflekterat över mitt eget. Hur var egentligen mitt 2012? Precis som under alla mina hittills passerade år hände det bra och dåliga saker - inget ordinärt spektakulärt eller hiskligt hemskt. Det har således varit en ganska bra balans mellan det glada och det ledsna - inget övervikt åt något håll som får mig att klassa ett helt år som antigen det ena eller det andra. Samtidigt tror jag att jag är glad över det. Jämnheten. Lugnet. Ibland känns det som om jag har haft tillräckligt mycket dramatik och tragedi runt om mig; väldigt mycket livlighet och glädje, men samtidigt mycket sorg och missöden. Så, sammanfattningsvis: året har varit mittemellan vilket är helt perfekt för mig.

   Innan det nya året skulle välkomnas begav vi oss till Oslo för att träffa mina kära vänner och vapendragare en sista gång år 2012. Tursamt nog lyckades vi åstadkomma en någorlunda stor sammanstrålning i den norska huvudstaden - båda bröderna Paulsgaard förärade även de staden med ett besök. I goda vänners lag åt vi och drack, och skrattade precis lika högt och mycket som under våra gågna år. För att ringa in det nya året begav vi oss åter till staden som jag nu kallar hemma. Med muntra steg traskade vi, jag tillsammans med min ståtliga kavaljer Jakob, till våra kära vänner Oliver och Fanny. Vi firade traditionsenligt (eller i alla fall så jag förväntar mig att folk brukar fira) med tjusigt klädda vänner, lyxig mat, skumpa och dans. Nu återstår bara att se vad år 2013 för mig sig till mig, eller rättare sagt, oss.

 

ps. jag var även i år min egen tradition trogen och nynnade tyst för mig själv på låtraden "This is the year it all will happen" när den digitala klockans siffror slog över till 00:00. ds.