Falling and Laughing.

Att det var så länge sen jag skrev sist. Försöker erinra mig om vad som har hänt och det står still i huvudet. Känns som om jag inte gjort någonting speciellt, men ändå har tiden flugit förbi och jag har uppenbarligen varit för upptagen för att hinna med bloggandet. Hur som, istället för en lång harang om vad som varit kommer istället ett inlägg om vad jag ser framemot och bara lite lite om vad som skedde i helgen.
     Som alla Göteborgare åtminstone känner till gick Göteborgs Varvet av stapeln i lördags. Tre av mina favoritmänniskor skulle i år vara med och springa; två av dem debuttanter och en återkommare. Som ni säkert förstår har de redan innan loppet verkat som inspirationskällor för mig i mitt springande och det inspirationen bara ökade efter deras prestationer i lördags! Så nu överväger jag att nästkommande år ta mig an Varvet. Dock beroende av hur Midnattsloppet går – har ju ännu tagit mig över milen men är övertygad om att det sker inom en snar framtid. Så håll tummarna för mig och peppa mig!


Hur som haver. Förutom springandet tar skolan upp majoriteten av min tid, som vanligt. Men snart så snart har jag även tagit mig över denna mållinje. Eller, åtminstone för terminen. Arbetslösheten i sommar är något jag känner mig mindre och mindre stressad över och jag börjar istället se framemot en sommar av fritid. Jag vill så himla mycket att jag lätt tar på mig så mycket att jag nästan drunknar i måsten. Så en ledig sommar där jag har tid att öppna en bok och läsa den enbart för nöjes skull eller en sommar där även jag har möjlighet att njuta av solen eller en sommar där jag har möjlighet att gå ut och spela lite fotboll/basket känns mer och mer lockande och inbjudande. Den bristande inkomsten är ju givetvis ingenting jag ser framemot – men vi kommer gå runt och det räcker. Jag tänker och oroar mig för mycket helt enkelt – tid jag hade kunnat spendera obrydd och glad med mina nära och kära. Pengar har bara symboliskt värde som vi själva upprätthåller. Vår tid på jorden är däremot begränsad och på så sätt blir varenda sekund ovärderlig. Så denna sommar och min snaraste framtid kommer jag ägna åt det jag brinner för; feminism, ekologisk hållbarhet, förändring och kreativitet. För utan det blir de extra nollorna på kontot ändå inte värt någon ting…
     I söndags som jag spenderade med mina käraste vänner kände jag mig som mitt tonåriga jag igen. Jag släppte oron för den kommande sommaren, unnade mig en pizza för mina sista slantar, njöt i goda vänners lag och i en kvav värme under en molnfylld himmel promenerade vi runt, vad som tillslut blev, i princip hela Göteborg. Och jag kände mig lycklig. För med goda vänner behövs inte massa dyra aktiviteter och lyx. Med goda vänner behöver man bara varandra. 

2013-05-21 @ 22:50:42 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentera

Publiceras ej

Om

Min profilbild

tanja hokkaido 2.0

Sök i bloggen
Senaste inläggen
  • Hem ljuva hem.
  • Hue.
  • Sista kapitlet om bergslivet.
  • Bröllop.
  • En vanlig dag i fält.
  • Sista dagen i fält - del 2.
  • Sista dagen i fält - del 1.
  • Ving Quang.
  • Odling.
  • En presentation av hushållet Hinh.
  • Första intryck av fältstudie i Ha Giang.
  • Tillbaka på snabbvisit i Hanoi.
  • Storslagna vattenfall och gulliga björnar.
  • Bland elefanter och vattenfall.
  • Störiga turister och tempel.
  • Semestern har börjat!
  • Branden.
  • Tet.
  • Lediga dagar och stöld säkrad ost.
  • Konfusianism och smittsamma djur.
Kategorier
  • Allmänt
  • Grön mat och bak
Arkiv
  • Mars 2014
  • Februari 2014
  • Januari 2014
  • Juni 2013
  • Maj 2013
  • April 2013
  • Mars 2013
  • Februari 2013
  • Januari 2013
  • December 2012
  • November 2012
  • Oktober 2012
  • September 2012
  • Augusti 2012
  • Juli 2012
  • Juni 2012
  • Maj 2012
  • April 2012
  • Februari 2012
  • Januari 2012
  • December 2011
  • November 2011
  • Oktober 2011
  • September 2011
  • Augusti 2011
  • Februari 2011
Länkar
  • Bror
  • Jakob
  • Linnea
RSS 2.0