Sista veckan på sommarvikariatet. Hösten analkas - en insikt som drabbar mig när jag återigen befinner mig i situationen där jag desperat söker igenom internet efter billigaste exemplaren av min kommande kurslitteratur. Det har nu börjat sjunka in att jag nästkommande månad påbörjar en ny del av min utbildning och träder in i ett nytt fält av vetenskapen - Socialantropologin. Likaså är det även en ny klass jag äntrar - med allt vad det innebär. Det känns både spännande och nervöst på samma gång.

Flytten närmar sig och vi har fortfarande inte fått klartecken från Fru Paranoid om hon kommer lämna ifrån sig nycklarna i tid, som hon en gång lovat. Jag kallar henne paranoid eftersom hon, varenda gång jag kontaktar henne gällande vår inflyttning, förklarar för mig att hon minsann inte lämnar ifrån sig nycklarna i för god tid eftersom hyresvärden då kan gå in och förstöra hennes lägenhet. Varför de nu skulle vilja det... Jag får helt enkelt anamma Jakobs lugna filosofi och upprepa mantrat "Det löser sig" gång på gång för mig själv.

Hur som helst - tiden fram tills hösten och dess stressmoment skjuter jag för tillfället framför mig då det inte kommer något gott av att oroa sig. Istället fyller jag min tid med diverse lustfyllda aktiviteter. Häromdagen besökte vi Botaniskas växtutställning "Öken liv". Signe var måttligt road av det 45° växthuset och dess inhuserade arter - vilket inte var helt oväntat. Jag och Jakob däremot uppskattade de underskattade växternas oväntade variation av färg och form.